lördag 30 oktober 2010

Till dig,lr mig,lr kanske nån annan!


Jag vet att jag måste låta mina tårar om natten
få möta månens ljus,
för att bli till silver.
Möta vargtimmen ensam,
stå ut med bestens sylvassa obarmhärtiga käft
för att hitta min inre styrka.
Ta fighterna som attackerar och bryter ner mig,
för att kunna resa mig upp
och bli en obesegrad krigare.
Våga visa mig skör och bräcklig,
med en insida av mosaik.
En framtida gryning
kommer vara vigd åt mig,
bara mig.
Då ska solen brinna
och mitt hjärta
fått sinnesro...

2 kommentarer:

  1. Ulle vännen - du kan både skriva en humorbok och en diktsamling. Så vackert <3

    SvaraRadera
  2. Jag instämmer, du är så himla bra.
    Jag kan lova att jag skrattat när jag läst din blogg, mest igenkännande och för att du skriver och får till det så fantastiskt BÄST! Flera gånger nära till tårar, delvis igenkännande men också för att det är så sorgligt, så starkt, så vackert!

    SvaraRadera