Närhet

På avstånd hör jag dom glada skratten.
Långt bort kan jag ana ljuset.
En bit ifrån mig snuddar jag nästan mot värmen.
Lite längre fram ligger lyckan och väntar.
På avstånd.
Långt bort.
En bit ifrån.
Lite längre fram.
Nej så vill jag inte ha det,vill ha dig nu.
Nära.
Men jag sitter fast i min egna lilla bubbla,
fastfrusen...

Till dig,lr mig,lr kanske nån annan!

Jag vet att jag måste låta mina tårar om natten
få möta månens ljus,
för att bli till silver.
Möta vargtimmen ensam,
stå ut med bestens sylvassa obarmhärtiga käft
för att hitta min inre styrka.
Ta fighterna som attackerar och bryter ner mig,
för att kunna resa mig upp
och bli en obesegrad krigare.
Våga visa mig skör och bräcklig,
med en insida av mosaik.
En framtida gryning
kommer vara vigd åt mig,
bara mig.
Då ska solen brinna
och mitt hjärta
fått sinnesro...

Kan aldrig bestämma mig...

Alltså jag måste ha nån störning,när håret mitt är kort vill jag ha långt, och när jag håller på och sparar ut det och kommit halvvägs, ja då vill jag ha det kort! Och färg ska vi inte ens gå in på...rött,svart,brunt,blont...älskar allt :)

...

När nattens svarta mörker
är redo att möta
dagens vita gryning...

Då ska jag älska igen.
Älska så hjärtat exploderar,
och jag tappar mitt förstånd.

Men tills dess låter jag kalla snöflingor
bilda kärlekstecken åt dig på marken...

Skitdag

Jaha...idag är jag sur,väldigt sur,sur på mig själv!
Glömde köpa efterrätten på affären.
Tappade mobilen i toaletten.
Kört bil för mycket så foten har svällt och blivit megastor,värker jättemycket.

Nu har jag lagt mig på soffan med foten i högläge och tänker ligga här tills i morgon eftermiddag och inte göra ett skit.
På tisdag åker mannen i huset till Idre så då får jag väl lov att göra lite mer.

Gårdagen,lördagskväll med Malin och Linda va kanon,god mat och världsbäst sällskap,
jag behövde det verkligen!

Kram

Prickig får det bli

och inte bara porslinet får bli prickigt,barnen åker säkerligen på vattkoppor som alla Orsas barn verkar få,själv är man prickig i ansiktet av finnar...undra om det beror på att man smörjer in sig med anti-age krämer för mycket? Kanske jag håller på att bli så ung så det är ungdomsfinnar jag ¨fått igen ;)? Nej är nog som alltid när det blir vinter och torr luft,blir snart bättre. Nåt annat som va helt underbart va i fredags när jag beställt tid för att ta bort stygnen. Glad över att varit duktig och beställt tid och kommit ihåg tiden,mindre glad när jag upptäcker att jag är hela 4 dagar för tidig haha. Måste läst lappen upp och ner eller nåt,för det står klart och tydligt att stygnen ska tas bort den 26/10 och jag hade läst 10-12 dagar efter operation??? Jaja,fick det omlagt och även se resultatet,det va det som va det underbara...så himla bra blev det,har nog aldrig haft en så fin tå. Blev som ett skönhetsingrepp...som oxå bara kostade mig 250 kr,det ni! Katjiiing! Ikväll väntar tjejmiddag med Linda och Malin,ska bli himla trevligt. En nykter middag för min del iaf,tror inte berusning och kryckor går hand i hand liksom. Ha nu en fin lördag alla ni som läser och tack för råden ang.porslinet. Hej å hå jag har en underbar tå ;)

Ilandsproblem!

Jag kan inte bestämma mig!!! Gillar båda sorterna lika mycket!

Deppdag

Idag har det varit en riktig deppdag. Började med att jag gick och la mig igen efter att barnen blivit hämtade till skolan,tänkte först åka ner och hälsa på Birgitta,Karin och Marcus nere på deras jobb men blev så himla frusen och trött så jag la mig en för att sove en timme till.....vaknade kl 1. Fortfarande trött as hell så hamnade jag framför tv:n ända tills strax efter kl 3 då min mor och lillebror kom hit med mina fina kottar :) Är så tacksam för alla som hjälper till med att skjutsa och hämta från skola/dagis. Nu har jag precis ätit eller kanske jag ska skriva frossat, det är nog lite närmare sanningen en stor tallrik med glass och maränger,och just nu känns livet lite ljusare :) Ska nog släcka ner och tända lite ljus,bra på 2 sätt,blir mysigt och jag slipper se skiten på golvet. Har försökt dammsuga själv men eftersom jag inte får stödja alls på foten så blir det lite meckigt,vill ju inte sluta med att jag snubblar och får göra om hela operationen. Laga mat är bara pina just nu,pina pina pina! Spisen är för långt ifrån diskhon,så allt som jag måste slå av vatten från måste jag lägga nåt under och dra fram till hon. Barnen är duktiga på att duka och så men lite protester är det allt :) Sambon då? Ja nu är han i Idre och kommer hem i morgon kväll och förra veckan va han på älgjakt....bra tajmning? Skulle haft en rullator! Kan man hyra sånna...hihi?
Nej nu ska jag hoppa iväg och hämta en kasse och hänga på kryckan,i den lägger jag all ren tvätt sen sätter man sig vid köksbordet och viker den,sen lägger man den fint i kassen för att hoppa dit den ska levereras. Som Gunde säger-Ingenting är omöjligt...bara att det tar en sån jävla tid!

stel,svullen och ful!

...ja det är ungefär så jag känner mig just nu!
Operationen gick bra,säger läkaren iaf :)
Va sjukt nervös på morgonen,stressad över allt,bandyklubba som va försvunnen,hungrig as hell,badkläder som skulle packas,blev osams med Filip innan han for till skolan :(
Hittade bandyklubban,fick lov att ringa svärmor som jobbar på Filips skola så hon kunde berätta det och även be han om förlåtelse.

Träffade på min sjukgymnast nere i entrén på lasarettet när vi kom dit...han utbrister med ett stort leende -men va fin du är! vad har du gjort? Öh??? Kanske borde sluta sminka mig för det va det enda som va annorlunda mot för vanligt ;)

Fick en shot med lugnande inne på rummet och av sköterskan lugnande ord som
-det här verkar snabbt du kommer bli så trött och avslappnad så du säkert nästan sover när du ska in på operation.
Härligt,tänkte jag och la mig tillrätta för att invänta miraklet....som aldrig inföll!! Hände nada,blev kanske lite vinglig i en kvart,inget mer.

Halv ett hämtades jag,gud va hjärtat slog.
Och som vanligt kom tårarna när jag förbereddes med kanylsättning och div.
Narkosläkaren och sköterskorna försökte sitt bästa för att lugna.
Inne på operation skakade jag,precis i varenda jävla kroppsdel,dom fick tom spänna fast mig för dom trodde jag skulle ramla av sängen...och inget slut på tårarna dom bara rann och rann. Tittade på klockan precis innan jag blev sövd,den va 5 i 1 och min sista tanke va -jaha så det är 5 i 1 jag dog! haha såhär i efterhand blir det rätt patetiskt,men det va så jag kände just då. Kände narkosläkaren smeka min kind sen sov jag...

-Ulrika du kan vakna nu,det är klart nu!

Mina första ord va -fy fan va skönt att det är över! :)

Så nu ligger jag här hemma och kan inte göra speciellt mycket,förutom att vara
stel,svullen och ful ;)

Ångest

Idag är en sån där dag som jag kommer ha ångest.
Började redan när klockan ringde i morse,då kom första tanken att det är i morgon som jag ska opereras...igen :(
Fick en tryckande känsla över bröstet när jag såg min äldsta son ta bussen till skolan,tänk om jag inte skulle vakna upp efter min operation,vem ska då älska honom så mycket som jag älskar?
Jag vet att inget sånt kommer att hända, men ändå blir mitt inre så oroligt,för tänk om? Måste bli bättre på att styra mina tankar,det är ju tankarna som styr en liksom.
Tror mycket av ångesten handlar om att jag inte litar på nån. Att jag har sån in-i-helvetes-kontrollbehov. Hatar att känna när sövningen tar mig bort,hur hjälplöst liten man känner sig där på britsen. Tror ni det är ok att ta med sig minsta sonens mjukdjur? Hunden Luddis ;)

Hoppas jag hörde fel när läkaren sa att det kommer bli 6-8 veckor på kryckor.
6-8 veckor!!!
Det är ju fan till advent om jag har otur.
Vilken utmaning,mest mentalt än fysiskt.

Igår städade vi som tokar här hemma.
Städade precis allt,sånt som även glöms bort i dom vanliga städningarna.
Känns skönt att ha gjort det,eftersom jag vet att städningen framöver kommer inte bli prio ett. Men om nån är sugen på att städa lite, så är dörren öppen på turistvägen 733 :)

Dagens att göra:
1.fortsätta få undan ALL tvätt
2.veckohandla
3.fixa grejer till sonens nyfunna intresse,innebandy.
4.köpa descutansvamp (tvål att tvätta sig med innan operation)
5.sånt som jag kommer på allteftersom dagen går...

P.s Tack NI som kommenterar (3-4 st av ca 50 läsare per dag) ni andra tycker jag är SNÅLA.....D.s

Lördagsjobbare

Lite jobb på plåtverkstan,sen blir det lördagsgodis för hela slanten :) Ha en underbar helg alla fina läsare!

Fröken Annorlunda Kap...

Man hör många säga
-Jag vill inte vara som alla andra.
Ja det är lätt att säga när man är som alla andra,själv skulle jag vilja vara vanligast i hela världen. Fick jag välja att vara en färg skulle jag välja beige,intetsägande och lagom diskret. Att vara annorlunda och inte valt det själv,skilja sig från det vi kallar normalt, kan man typ dela in i stadier,ett par stycken,iaf i min värld. Första stadiet är från första andetaget och dom följande 10 åren,man lever som i en bubbla.Vet att man är annorlunda, men lek och skyddande från vuxna gör att man inte känner av det så mycket.
Visst känns det att aldrig bli vald först på gympan,det va jag och den mobbade i klassen som alltid stod kvar sist,alltid. Förläget tittandes ner i golvet,typ förlåt att jag finns, nu får ni välja mellan pest eller kolera.
Visst känns det när man hör elaka gliringar om sitt handikapp,eka i korridoren,men man hade sin fantasi så nära i den åldern att man lätt kunde fly in i den,glömma vem man egentligen var,bli nån annan.
Man hade sin familj,mat på bordet och ett hem som de flesta,men kanske min kudde på kvällen va lite blötare av tårar än din?

Tonåren! Fy Fan vilken hemsk tid.
Det var då man började bygga upp sitt betonghjärta.
Kärlek stod högt på listan och att vara "inne",nåt jag aldrig lyckades med.
Långt hår,bröst som förvillade tonårspojkars hjärnor och hjärtan och snygg va det som gällde för att vara "inne".
Jag hade kort hår,platt bröst,konstig gång...ingen höjdare direkt ;)
Jag hängde i rökrutan,drog halsbloss,mjuka röda prince va häftigast,jag fegade ur med gula blend. Skolkade ofta. Söp mig full på vodka explorer blandat med juice...men inte fan fick jag ligga och ha en pojkvän som körde volvo med tonade rutor!!

Sen blev jag äldre,egen lya,jobb,partyliv extas.
Publiv,diskoteksliv,hot shots,alkoläsk.
Delade en liter hembränt turkisk peppar med min vän L,slutade med att jag pratat ut med en telefonsvarare och en fyllefärd rakt ner i diket i Falun. Hjälp!
Allt snurrade på,fortfarande lika olyckligt kär,ingenting har en mening.Som annorlunda förlorar man alltid.
Jag skämdes alltid för mig själv,men ändå inte. Svårt att förklara.
Gick och hoppades på mirakel,att nån kunde älska MIG.
Bara sådär,rakt av.

Nu befinner jag mig i den hittills bästa perioden.
Jag är den jag är,och gillar du mig inte,så är det väl så,jag bryr mig inte.
Gillar mig själv.
Känner mig tryggare och säkrare för var dag som passerar.
Utmanar mig själv och ser att jag faktiskt överlever.
Skriver öppet om mig själv,kan prata om att jag är ANNORLUNDA,att jag har ett handikapp.
Därmed inte sagt att jag gillar det,
men jag kan och det är en seger för MIG!

Kärlek

Kastrering

Idag har min älskade katt Vera äntligen blivit kastrerad. Hon är 12 år och borde fått detta ingrepp gjort tidigare men pga olika anledningar har det ej blivit gjort förrän nu. Hon va borta hela aug och kom tillbaka första veckan i september...det betyder kattungar!!! Jag misstänkte att hon va dräktig och mycket riktigt det var hon, men dom tog bort dom i samband med kastreringen. Det är jag tacksam för av flera anledningar. Dom 4 ggr hon fått kattungar så har dom antingen varit döda vid födseln eller så har hon knappt fått ut dom,sist kämpade hon i flera timmar och Marcus fick hjälpa till att dra ut dom,usch jättejobbigt!Så jag har varit så orolig över att hon ska dö vid en till födsel. Sen kan varken jag eller Marcus ta bort födda kattungar,vi älskar dom direkt.
Igår fick jag "äntligen" min operationstid...12 oktober är det dax igen :( Jag gillar det inte fast att jag vet att jag behöver den. 6-8 veckor är det sagt att jag ska hoppa på kryckor...6-8 veckor? Hallå!! Jag höll på att gå under sist, då hoppade jag 1 vecka. Ska sitta med foten i högläge så mycket som möjligt för att förhindra svullnad och inflammation. Shit alltså,kommer inte bli kul...för nån i den här familjen. Fet som en julgris kommer jag bli,lagom till jul!! Skitigt och stökigt kommer det bli här hemma oxå! Kommer sakna mitt klorin! Får nog inhandla en megafon så jag kan ligga uppe i min säng och ge order till min sambo när han försöker smita undan mig på nedervåningen :) Och maten? Hur gör man med den? För min egen del är det ju bara bra om jag inte får i mig nått,så kanske jag slipper bli jämförd med julegrisen, men barnen då? Visst marcus kan laga mat men inte handla den!!! Om jag skulle släppa lös honom i matbutiken så skulle våran ekonomi tokdö! Får fixa inköpslista åt svärmor,ja så får det bli!
Tjing och pling!