Inget kommer bli som det var,
någonsin.
Det är borta.
Vems fel?
Spelar egentligen ingen roll.
Jag måste ut!
Öppna MIN dörr,
få frisk luft i mina lungor.
Ett VÅRSKRIK härjar inuti,
måste rensa upp,
kasta eller spara?
Allra mest SORTERA.
Trött på mig själv,
less på att vara den som ALLTID
finns tillgänglig.
Ge och ge för att åter ge.
Inte ta PLATS,
eller FÅ en plats.
Jag vill sluta känna,
att jag är på en division under.
Jag måste gå VIDARE
annars får jag aldrig
VIND under mina vingar...
Sänder dej en tanke denna fredagskväll.
SvaraRaderaSluta ALDRIG att KÄNNA!! Vi ska tillsammans fixa VIND under dina vingar!! Kram!
SvaraRaderaSkickar en STOR kram till dig!!!
SvaraRaderakom vi springer ut... sträcker ut våra armar, skriker tillsammans, hoppar och fnissar. likt Ronja och Birk mitt i deras vårskrik. jag finns vid din sida när du vill och kräver inget annat än att få vara din vän. Du har en plats... hos mig :)
SvaraRaderaUnder tiden kanske våra barn kan leka. Kalle undrade när vi kunde träffa den där Filip och Emil igen ;)
Kram
Jenny