Fröken annorlunda kap.

Jag skriver för att lätta på trycket som skaver inuti. 2014 vad har du åt mig, jag undrar hur det kommer att bli? Jag står inför mitt kanske livs svåraste val. Operation lr inte? En operation som inte kan ge några som helst garantier.Lite rysk roulette kan jag känna. Kan bli bättre, kan stanna där jag är nu eller bli sämre. 3 härligt nervkittlande alternativ, nja inte riktigt den känslan va? Blir jag bättre vilken jackpott men det är att hoppas för mycket, vinner ju inte ens på triss. Om det stannar upp, ja det vore jag tacksam över men fan så bitter över att i flera år gått och blivit sämre utan att en endaste läkare kunnat plussat ihop ett plus ett.Med rätt information hade valet kunnats göra betydligt snabbare INNAN så många försämringar inträtt. Förbannad och besviken är två ord som beskriver känslan jag bär på rätt så bra. Det sista...ja om det går åt helvete och jag blir sämre? Vad är det för buffebord som kommer dukas upp?? Jo, urinkateter, påse på magen, rullstol, förlamningar både uppåt och neråt. Sicket härligt mumsigt julbord. Tro om man får gratis julmust livet ut, som en liten kompensation liksom? 38 år och får alltdetta, vill man verkligen leva livet ut då? Hur hanterar man bitterheten och sorgen som kommer skölja över en likt en tsunami? Kommer man älska igen lr värre, kommer man någonsin bli älskad igen? Hur löser man sin ekonomi? Sittboende? Aldrig köra bil igen. Inte vandra uppför ett berg. Sin egna frihet kommer vara puts väck...poff...gone....forever! Vilket jävla val jag står inför. Lägga sin tillit på en främmande människa som ska gräva runt i ryggmärgen, kroppens andra hjärna. Känns sådär. Jag kommer ta ett beslut. Jag kommer våga. Man måste våga ta chansen. Kärlek.