Kommer kanske ta bort detta inlägg under dagen,kan hända att jag ångrar mig,att jag känner att jag blottar mig för mycket. Har haft en skitjobbig natt med mycket gammalt skit som gnager. Måste poängtera här att det jag kommer skriva om nu INTE handlar om mina barns pappa. Det här hände ca 2 år innan vi träffades.
Om jag hade dig framför mig nu skulle jag vilja våga säga:
Jag hatar dig,du förstörde mitt inre,jag hoppas det finns ett helvete och att du kommer hamna där,hur kunde du göra mig så illa?
Det sägs att vi är här på jorden för att lära oss...varför behövde jag lära mig hur det känns att förlora all tro på sig själv?
Du är en psykopat!
Det började så klassiskt,du charmade mig totalt,en badboy va du som ville ha mig. Vi hade det så underbart till en början du fick mig att öppna upp,jag anförtrodde dig så mycket,mer än jag någonsin anförtrott nån annan. Jag kände mig trygg och älskad...
Sen smög det sig på sakta men säkert...
uteblivna samtal,skäll för ingenting varvat med lovord och kärlek.
Tjejer började ringa mig mitt i natten från din telefon,dom berättade mer än jag ville höra. Du messade att jag va så jävla handikappad och ful att jag skulle va glad att du ens tagit i mig. Men det spelade ingen roll,det räckte med din ånger dagen efter,jag hämtade dig så många ggr där du spenderat din natt. Du grät,sa jag va din själsfrände du bad om förlåt. Jag förlät dig gång på gång.
Hur kunde det bli så här? Varför tillät jag mig att förnedras?
En kväll på krogen började ofta med att jag fick va vid din sida,du visade världen att jag va din tjej det kändes så bra. Sen när vi kom hem på natten kom det alltid...hur fan kunde jag klä mig som ett våp,förstod jag inte hur dum jag såg ut att du fick skämmas?
Du använde vapen du använde kniv,men det jag hatar dig mest för är att du tog mitt liv!! Du tog dig rätten att äga mig! Jag hatar dig! Fast att det gått så många år så äger du mig än,du tog min självrespekt och nu vill jag fan ha tillbaka den! Ibland låg du med mig så hårt att jag fick blåmärken,ibland så ömt att jag trodde det va kärlek. Du höll fast mig vid oralsex tills jag kräktes,gjorde mig illa en gång så 2 handdukar fylldes med blod....såg du inte mina tårar där på badrumsgolvet,såg du inte min ångest? Även det förlät jag! Jag har kört många mil med tårar rinnande nerför mina kinder,tänkt att nästa kurva kör jag rakt fram i,få ett slut på skiten. Jag har skållat mig i hett vatten för att få mer smärta på utsidan, för att slippa det onda inuti. Jag blir aldrig fri dig. Du förföljer mig fast du sen länge sitter inlåst,för vad vet jag inte och jag vill inte veta!
Jag hatar dig!